Marie Cronqvist
Docent
Mannen i mitten. Ett spiondrama i svensk kallakrigskultur
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Spionen var under kalla kriget en gäckande gestalt som i egenskap av sin synliga osynlighet blev en orienteringspunkt för vardagliga fantasier. Han – för denna det kalla krigets emblematiska figur var oftast en han – blev i flera avseenden just en samtidens mittpunkt i vilken en tudelad världsbild synliggjordes. Mannen i mitten handlar om Spionen i svensk kallakrigskultur mellan 1945 och 1965, om idyllens främsta hotbild i en tid präglad av två starka identitetsberättelser med totala eller heltäckande anspråk – folkhemmet och neutraliteten. Två starka trygghetsberättelser, som kretsar kring den folkhemska avvikarproblematiken respektive det kalla krigets förrädarproblematik, strålar alltså samman i Spionens gestalt. Genom att upprepade gånger sätta ord och ansikte på det samhälleliga onda erbjuder spionavslöjandet en möjlighet att tillrättalägga det goda ”vi”-et, att upprätthålla och säkerställa såväl det trygga folkhemmets fyra väggar som den nationella säkerheten och neutraliteten.
Medan tidigare forskning om kalla kriget har fokuserat på dess strikt politiska dimensioner – för Sveriges del säkerhets- och neutralitetspolitik – vill jag med Mannen i mitten argumentera för en hermeneutisk förståelse av kallakrigsperioden och av dess vardagliga dramatiska berättande. I boken utforskas spionavslöjandets dramaturgi i vardagens meningsskapande från civilförsvarsupplysning och kriminaljournalistik till veckopress och populärfiktion. Det finns, menar bland andra Paul Ricoeur och Clifford Geertz, ett nära samband mellan berättelse och liv. Det är i och genom berättelser vi förstår vår omvärld. Resonemanget måste med nödvändighet omfatta även historikern och därför följer också bokens disposition dramats form. Här finns i olika kapitel fokus på scenanvisningarna om det neutrala folkhemmet, protagonisten ”Detektiven Allmänheten” och bilder av antagonisten som Hilding ”marinspionen” Andersson, Fritjof Enbom och Stig Wennerström. Här finns också beskrivet den mullrande intrigen, den färgrika dekoren med rekvisita och biroller och till sist också den spännande upplösningen i det långa 1950-talets svenska spiondrama.
Spionen var under kalla kriget en gäckande gestalt som i egenskap av sin synliga osynlighet blev en orienteringspunkt för vardagliga fantasier. Han – för denna det kalla krigets emblematiska figur var oftast en han – blev i flera avseenden just en samtidens mittpunkt i vilken en tudelad världsbild synliggjordes. Mannen i mitten handlar om Spionen i svensk kallakrigskultur mellan 1945 och 1965, om idyllens främsta hotbild i en tid präglad av två starka identitetsberättelser med totala eller heltäckande anspråk – folkhemmet och neutraliteten. Två starka trygghetsberättelser, som kretsar kring den folkhemska avvikarproblematiken respektive det kalla krigets förrädarproblematik, strålar alltså samman i Spionens gestalt. Genom att upprepade gånger sätta ord och ansikte på det samhälleliga onda erbjuder spionavslöjandet en möjlighet att tillrättalägga det goda ”vi”-et, att upprätthålla och säkerställa såväl det trygga folkhemmets fyra väggar som den nationella säkerheten och neutraliteten.
Medan tidigare forskning om kalla kriget har fokuserat på dess strikt politiska dimensioner – för Sveriges del säkerhets- och neutralitetspolitik – vill jag med Mannen i mitten argumentera för en hermeneutisk förståelse av kallakrigsperioden och av dess vardagliga dramatiska berättande. I boken utforskas spionavslöjandets dramaturgi i vardagens meningsskapande från civilförsvarsupplysning och kriminaljournalistik till veckopress och populärfiktion. Det finns, menar bland andra Paul Ricoeur och Clifford Geertz, ett nära samband mellan berättelse och liv. Det är i och genom berättelser vi förstår vår omvärld. Resonemanget måste med nödvändighet omfatta även historikern och därför följer också bokens disposition dramats form. Här finns i olika kapitel fokus på scenanvisningarna om det neutrala folkhemmet, protagonisten ”Detektiven Allmänheten” och bilder av antagonisten som Hilding ”marinspionen” Andersson, Fritjof Enbom och Stig Wennerström. Här finns också beskrivet den mullrande intrigen, den färgrika dekoren med rekvisita och biroller och till sist också den spännande upplösningen i det långa 1950-talets svenska spiondrama.
Avdelning/ar
- Historia
Publiceringsår
2004
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Carlsson Bokförlag
Ämne
- History
Nyckelord
- everyday life
- social drama
- drama
- narrative
- identity
- neutrality
- folkhem
- the spy
- espionage
- the long 1950s
- Cold War culture
- Sweden
- History
- Historia
Status
Published
Projekt
- Kalla krigets berättelser
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91 7203 587 0
- ISRN: LUHFDA/HFHI-2204/1121-SE+375
Försvarsdatum
15 maj 2004
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Room 3, Dept of History, Magle Stora Kyrkogata 12A, 220 02 Lund
Opponent
- Anette Warring (Ph D)